Princesa Moanna
"Cuentan que hace mucho, mucho tiempo, en el mundo subterráneo, donde no existe la mentira ni el dolor, vivía una princesa que soñaba con el mundo de los humanos. Soñaba con el cielo azul, la brisa suave y el brillante sol...
Un día, burlando toda vigilancia, la princesa escapó. Una vez en el exterior, la luz del sol la cegó y borró de su memoria cualquier indicio del pasado. La princesa olvidó quién era - de dónde venía... Su cuerpo sufrió frío, enfermedad y dolor. Y al correr de los años... murió.
Sin embargo, su padre, el Rey, sabía que el alma de la princesa regresaría, quizá en otro cuerpo, en otro tiempo y en otro lugar. Y él la esperaría hasta su último aliento, hasta que el mundo dejara de girar."Fest i Uppsala
Var det förra veckan på lördagen. Michis hade inflyttningsfest och det kom en massa roliga människor dit, mej inräknat såklart.
Dagen innan hade Michis skrivit ett sms och talat om att det var mat klockan 18.00 och att det skulle vara några till som skulle äta och att någon kille som hon inte kände vid namn Josef skulle komma, bara så att jag visste. Jag skojade då med att skriva tillbaka "Åh nej. Inte Josef. Då kommer inte jag." Men jag hade ju ingen aning om vem det var heller. Jag känner inte många människor i Uppland. Hur som helst, väl på festen när några gäster anländer hör jag ett bekant, högt skratt i hallen och tittar dit. En glad afrikan vid namn Josef som jag VISST känner, eller åtminstone hade pratat mycket med på en fest i Örbyhus för 2 år sedan och minns honom som en glad och rolig människa. Världen är liten.
Det blev en rolig fest med mycket skratt, kraschade glasramar, en och annan dildo, danska, singstar och god mat och dryck. Jag träffade också Michis pojkvän Sorre och hans kompis Farzan (som jag envisades med att kalla Farsan/pappa). Två roliga killar det med. Singstar ägde jag Michis i (såklart). Hon fick förresten tre osthyvlar i inflyttningspresenter. En av mej. Mycket ost kommer det bli...
Festen slutade ungefär vid 3-tiden då värdinnan försvunnit under mystiska omständigheter med sin iranske loverboy in i sängkammaren. Men jag och Farzan satt och pratade superhjältar, barnprogramsnostalgi från 90-talet. Efter det gick vi in till Michis och Sorre som undrade vart alla tagit vägen och vad som hänt med festen. Medan Michis var i badrummet passade jag och Farzan på att jucka med en gigantisk lila nallebjörn i mörkret. Väldigt romantiskt.
En grym fest som innehöll allt. Tack Michis.
Dagen innan hade Michis skrivit ett sms och talat om att det var mat klockan 18.00 och att det skulle vara några till som skulle äta och att någon kille som hon inte kände vid namn Josef skulle komma, bara så att jag visste. Jag skojade då med att skriva tillbaka "Åh nej. Inte Josef. Då kommer inte jag." Men jag hade ju ingen aning om vem det var heller. Jag känner inte många människor i Uppland. Hur som helst, väl på festen när några gäster anländer hör jag ett bekant, högt skratt i hallen och tittar dit. En glad afrikan vid namn Josef som jag VISST känner, eller åtminstone hade pratat mycket med på en fest i Örbyhus för 2 år sedan och minns honom som en glad och rolig människa. Världen är liten.
Det blev en rolig fest med mycket skratt, kraschade glasramar, en och annan dildo, danska, singstar och god mat och dryck. Jag träffade också Michis pojkvän Sorre och hans kompis Farzan (som jag envisades med att kalla Farsan/pappa). Två roliga killar det med. Singstar ägde jag Michis i (såklart). Hon fick förresten tre osthyvlar i inflyttningspresenter. En av mej. Mycket ost kommer det bli...
Festen slutade ungefär vid 3-tiden då värdinnan försvunnit under mystiska omständigheter med sin iranske loverboy in i sängkammaren. Men jag och Farzan satt och pratade superhjältar, barnprogramsnostalgi från 90-talet. Efter det gick vi in till Michis och Sorre som undrade vart alla tagit vägen och vad som hänt med festen. Medan Michis var i badrummet passade jag och Farzan på att jucka med en gigantisk lila nallebjörn i mörkret. Väldigt romantiskt.
En grym fest som innehöll allt. Tack Michis.